Största delen av min poesi finns tillgänglig på den svenska websajten poeter.se -

https://www.poeter.se/Medlem?author_id=101713

Fallhöjd

hon skrev med svart bläck
på svart papper
poesi som bara
kan läsas i mörker

hon kunde konsten
att visa på ljuset i den svartaste natt
hon visste hur man stannar tiden
så att man kanske hinner ifatt

små hemligheter
som kom bara ett fåtal till del
vad man kan göra för att undvika
att livet blir ett enda ruttet jävla spel

hur man hittar stigar
som det inte är vem som helst förunnat att gå
hur man skriver några få ord
som det tar ett helt liv att förstå

allt det här visste hon -
men hur man står ut
utan att mest av allt önska sig
att hela skiten tog slut?

© 2019 Tomas Karlsson

De små stunderna

i ögonblicken
mellan hjärtslagen
mellan andetagen

i de små
små stunderna
mellan sekunderna

i poesin
mellan orden
mellan raderna
finns magin

men du måste
tro på den
lära dig nå den
då kan du inte motstå den

och den lyfter
dig till skyn, till nya höjder
visar dig nya fröjder

den uppfyller dina sinnen
väcker ljuva minnen

från livets allra bästa dagar
bryter mot snart sagt alla naturens lagar

du måste stanna
för att se allt det färggranna
inte missa när det regnar manna

när sanden i ditt timglas runnit ut
när din tid på jorden tagit slut

vad fick du?
vad gav du?
vill du inse när förgängligheten gör sig påmind
att du bara jagat efter vind?

livets mening är alla små stunder
då, mellan hjärtslag, mellan sekunder
sker små, små under

© 2018 Tomas Karlsson

”OK, vi kör!”

det här är vad jag gör
det här står jag för

det här är det jag lever för
det här är vad jag är beredd att dö för

och har du ingenting du är beredd att dö för
så har du kanske heller ingenting att leva för

är det nån som lyssnar, nån som hör?
jag kommer inte att säga ”Ursäkta att jag stör!”

när jag har nånting att säga är jag talför
när jag öppnar munnen och framför

nånting som gör er på gott humör
nånting som upprör, nånting som berör

jag vet hur det känns att vara utanför
att gå genom livet som en observatör

jag vet hur det är att vara känslig, att vara skör
hur det är när livet går än uppför, än nedför

att dras med en ångest som förgör,
som sitter i själen och växer som en jävla tumör

jag vet hur det är när man låter det gå utför
hur det känns när man tar till rakbladen och varför

min räddning är konsten, att vara poet och kompositör
det gör gott för själen att vara en kreatör

och nu kastar jag mig för vargarna, jag har blivit en estradör
jag ställer mig på scenen utan skyddsnät, utan sufflör

det har fallit på min lott att vara en provokatör
det här får jag lov att leva med till den dag jag dör

och när jag står här vid mikrofonen, så som jag nu gör
undrar jag nästan varje gång ”Varför?”

men när man ställt sig här finns det bara en väg
och det är att öppna alla portar och låta det gå utför –
dra andan en sista gång och tänka ”OK, vi kör!”

© 2019 Tomas Karlsson

Saknad

sommarkväll

jag saknar dig

klockan går

 

ett hotell

en engångsgrej

men den har satt sina spår

 

kärleken är förunderlig,

vidunderlig men härlig

saknaden slår -

fast tiden går - hårt

 

hjärtats slag,

varje dag, varje sekund

om jag ska vara ärlig

 

de griper tag,

ger mig inte en lugn stund

och det känns

som om du är oumbärlig

© 2019 Tomas Karlsson

© 2019- 2020 by Tomas Karlsson. Created with Wix.com

  • Facebook Social Ikon
  • Instagram Social Ikon
  • Spotify Social Ikon