FAQ | Tomas Karlsson - poet/ författare

Fråga: Varför skriver du?

Svar: Att skriva är väldigt terapeutiskt för mig. Jag skriver av mig, som man brukar säga. Men jag önskar naturligtvis att det jag skriver ska göra nånting för andra människor. Jag vill gärna att det jag skriver ska underhålla, beröra, ge tröst, inspirera till att skapa själv, väcka tankar och kanske till och med få mina läsare att börja ifrågasätta saker...

Fråga: Hur autofiktivt är det du skriver?

Svar: Jag tycker att man måste vara autofiktiv för att vara äkta, för att uppnå den nivå av trovärdighet jag vill uppnå. Men jag tar mig naturligtvis konstnärliga friheter och tar ett och annat steg över gränsen – allt jag skriver om är inte självupplevt.

Jag är ganska utlämnande ibland. Jag skriver för mig själv, men samtidigt hoppas jag att det jag skriver ska nå fram till och hjälpa andra. Och jag resonerar så, att om det jag skriver inte känns för mig, hur ska det då kunna kännas för andra och nå fram till hjärtat hos andra?

Fråga: Har du tips eller råd till andra som vill skriva en bok?

Svar: Läs mycket. Ha ett liv, observera omvärlden – man måste ha nånting att skriva om. Skriv mycket och ge inte upp fast det inte flyter alla dagar.

Fråga: Vad läser du själv?

Svar: Jag läser mycket. Det blir väl ungefär en bok i veckan. Jag läser helst fiktion. För närvarande är jag lite trött på deckare. Psykologisk thriller däremot är en genre som fängslar mig.

Om jag nämner ett par av de romaner/ historier som har gjort djupast intryck på mig så är det När lammen tystnar av Thomas Harris och första säsongen av True Detective av Nic Pizzolatto.

Och jag måste erkänna en sak: jag läser betydligt mera prosa än poesi. Ändå är det poesi jag skriver och vill skriva. Go figure...

Jag är inte obildad när det gäller poesi. En del poeter som gjort stort intryck på mig på sistone är Olivia Bergdahl, Bosse Hellsten, Kurt Högnäs, Bodil Malmsten, Malte Persson och Bruno K. Öijer. Och så återkommer jag förstås regelbundet till de självklara klassikerna som t.ex. Karin Boye, Nils Ferlin, Harry Martinson, Arthur Rimbaud, Edith Södergran och Tomas Tranströmer.

Men det jag vill säga är att det är mera avkopplande att läsa prosa. Man kan ju inte slöläsa poesi, utan läser man poesi så ska man ”vara med” till 100 % om vi säger så.

Fråga: Man brukar säga att det man skriver ska bestå av ”1/3 läst, 1/3 upplevt, 1/3 hittepå”. Vilken är din syn på detta ”recept”?

Svar: Absolut. Också här handlar det om trovärdighet.

1/3 läst – det handlar om intertextualitet, att anknyta till den litteratur som har kommit före. Man kan t.ex. göra detta antingen genom att använda sig av allusioner/ påskägg eller rena citat.

1/3 upplevt, verklighet – att skriva om sånt man vet nånting om. Här får man tillfälle att säga nånting med det man skriver. En verklighetsbakgrund ger dessutom på ett naturligt sätt det man skriver trovärdighet.

1/3 hittepå – man väljer vad man vill använda ur verkligheten och fabulerar resten. Om man inte skulle göra det så blev det man skriver ju inte fiktion, utan fakta/ dokumentärt.

Fast ibland kan de allra otroligaste historierna faktiskt vara sånt som har hänt på riktigt.

Fråga: Hur ser du på förhållandet inspiration : transpiration?

Svar: Jag skriver mest poesi och för att kunna skriva poesi måste jag ha inspiration. Jag kan inte sätta mig ner och bestämma mig för att ”nu ska jag skriva en dikt”. Men jag håller också med Pablo Picasso i att ”Inspiration exists, but it has to find you working.”

När det gäller inspiration hade jag mitt livs mest fantastiska ”flow” när jag skrev Strumpdockor är vi allihopa. Jag började på novellen på påsklördagen 2019 och två dagar senare hade jag det första råmanuset klart. Det bara kom – det var bara att skriva ner. Jag hade nånting att säga och det var som om berättelsen skrev sig själv. Jag började med att skriva början, så när jag hade skrivit ett par, tre kapitel visste jag hur det skulle sluta och då skrev jag slutet, det allra sista kapitlet. Sen skrev jag ett par kapitel till före slutet och sen var det bara att ta itu med att fylla i mitten.

Fråga: Måste poesi rimma?

Svar: Naturligtvis inte. Men poesi får rimma. Det håller på och blir mer och mer inne att rimma igen och det tror jag delvis beror på estradpoesins växande popularitet.

Fråga: Mycket av det du skriver handlar om ensamhet. Vill du berätta mer om din syn på ensamhet?

Svar: Ordet ensamhet har en så negativ klang. Att vara ensam är ingen skam. Att vara ensam behöver inte vara en sorg utan det kan vara jävligt skönt. Tänk att få göra vad man själv vill. Det är inte egoism, det är en grundläggande mänsklig rättighet.

Jag har hela mitt liv varit lite udda. Jag har få vänner och numera tillbringar jag ungefär en tredjedel av årets dagar ensam tillsammans med min katt på min stuga. Jag har två äktenskap på vardera sju- åtta år ( man brukar väl tala om det magiska talet sju?) bakom mig och kanske jag har lärt mig nånting? Kanske jag åtminstone har lärt mig att det klassiska "Svensson- livet" inte är för mig?

Fråga: Du har sagt att du är intresserad av spännande boktitlar. Vill du berätta mer om det?

Svar: Jag gillar spännande boktitlar. Några av mina favoriter är Det blåser på månen, Fågeln som vrider upp världen, Gökboet, När lammen tystnar, Varats olidliga lätthet och Vindens skugga.

Jag gör mitt bästa för att själv få till bra titlar på mina böcker. Jag tycker att redan titeln på en bok ska få den potentiella läsaren att höja på ögonbrynen och stanna upp och kanske till och med läsa boken.

Detsamma gäller titeln på filmer och TV- serier. Ta t.ex. Pulp Fiction eller Monty Python’s Flying Circus. Själva titeln talar ju redan om att här har vi en vinnare.

Fråga: Kan du nämna en bok som du tycker är så genialisk att du önskar att du hade skrivit den själv?

Svar: Här är svaret självklart. Boken är "Gökboet" av Ken Kesey. Greppet i den är helt genialiskt med Hövding Bromden som berättare fastän Randle Patrick McMurphy är den egentliga protagonisten.

"Gökboet" är en stark samhällskritik, kritik av dynamik och hierarkier i institutionsmiljöer och en studie av oss människor och vår växelverkan överlag. Och fastän det har gått över 60 år sedan boken kom ut tycker jag att dess budskap är lika rykande aktuellt idag som när den kom ut.

Fråga: Du brukar hålla en workshop som du kallar ”Läsning och skrivning LIGHT”. Kan du berätta mer om vad denna workshop går ut på?

Svar: Jag vill med min workshop ”Läsning och skrivning LIGHT” väcka intresset hos barn och unga för att läsa och skriva. Min utgångspunkt i workshopen är att inte sätta ribban för högt utan försöka väcka intresset för att läsa och skriva med nånting lättare: memes, låttexter, tecknade serier, poesi och noveller.

Fråga: Du är ju också musiker och kompositör/ låtskrivare. Vill du göra en liten jämförelse mellan att skriva musik och låttexter och att skriva poesi?

Svar: Jag upplever omedelbarheten i att skriva poesi som helt underbar. Jag har under många år varit frustrerad över att processen då jag skriver musik är så lång. Det går ofta flera år mellan det att jag skriver en låt och det att den är inspelad och utgiven.

När jag skriver dikter får jag däremot väldigt snabbt nånting sagt/ uttryckt. Jag kan skriva en dikt och samma dag lägga upp den på nätet och få den läst och t.o.m. få kommentarer på den. Dessutom är jag vad poesin beträffar inte beroende av andra utan jag är verksam som estradpoet och jag kan helt själv framföra mina dikter inför publik.

Fråga: Vad är ett Easter egg ( påskägg)?

Svar: Ett Easter egg ( påskägg) är ett slags allusion/ referens.

Wikipedia: Easter egg (media): A message, image, or feature hidden in a video game, movie, or other, usually electronic, medium.

Inom litteraturen används begreppet allusion.

Wikipedia: Allusion är ett begrepp när man i ett konstnärligt verk syftar på någonting annat, utanför verket, antingen i ett annat konstnärligt verk eller på något fysiskt, riktigt fenomen.

Allusion som ett retoriskt begrepp innebär att man anspelar, eller syftar, (alluderar) på till exempel händelser, personer och litteratur.

Om man gör en anspelning med en lätt förvanskning brukar detta kallas travesti.

Ordet Easter egg används ofta i film-/ TV- världen. Jag tror att begreppen allusion/ referens/ påskägg med tiden kommer att börja användas mera och mera synonymt.

Min novell/ kortroman Strumpdockor är vi allihopa innehåller ett stort antal påskägg. Dessa finns samlade på ( spoiler alert!) denna sida.

Andra exempel på verk med ett stort antal allusioner/ påskägg:

- Första säsongen av TV- serien True Detective, där det alluderas till bl.a. Carcosa och The Yellow King.

- Novellsamlingen Samlade svenska kulter av Anders Fager, där det i stor utsträckning alluderas till H.P. Lovecrafts värld. I denna bok alluderas det också till Carcosa och The Yellow King.

- TV- serien Fargo, som innehåller ett stort antal påskägg i form av referenser till Joel och Ethan Coens filmer.

Fråga: Skulle du kalla dig själv bibliofil och cineast?

Svar: Jag är definitivt både bibliofil och cineast i viss bemärkelse. Jag är totalt insnöad på vissa böcker, filmer och TV- serier, men inte i största allmänhet, utan bara när det gäller såna jag själv väljer. Så, jag vill framhålla att jag inte är någon expert på vare sig litteratur eller film/ serier i allmänhet.

Men jag är väldigt fascinerad och förtrollad av bra historier. Det gäller både i bokform och ”på vita duken”, om manuset håller hög klass. Och jag har för vana att avnjuta mina favoritböcker, -filmer och –serier på nytt och på nytt. Hellre läser/ ser jag nånting som jag vet är bra fler gånger än jag tar risken att kasta bort tid och energi på nånting som jag tycker är halvbra eller t.o.m. dåligt.

Fråga: Vad handlar dina dikter om?

Svar: Humor, filosofi, kärlek, vänskap, livet, döden, livsnjutande, utanförskap, psykisk ohälsa och personlig integritet är de ämnen som mest figurerar i min poesi. Som en röd tråd genom allt går ett ifrågasättande och en stundtals rakbladsvass kritik av vårt västerländska samhälle och vårt trampande i hamsterhjulen, som snurrar allt snabbare.

Nånting annat jag skriver en del om och i rätt giftiga ordalag är vanligt "Svensson-liv" och att leva i ett parförhållande. Jag står också i mina texter rakryggat upp för de svagares rättigheter gentemot de starkare ( läs: de omåttligt rika/ välbärgade) - en kamp som blir allt mera hopplös i vårt samhälle.

Fråga: Vill du nämna ämnen du inte skriver om och av vilka orsaker?

Svar: Jag undviker att skriva om religion och att ta ställning politiskt. Jag tycker att jag p.g.a. mina jobb inte har råd att stöta mig med människor och att det åtminstone inte är värt det p.g.a. religiösa eller politiska meningsskiljaktigheter. Jag undviker också att allt för explicit skriva om sex, även om jag anser att det inte får vara tabubelagt att skriva om sex t.ex. för att jag är man och 50+.

Fråga: Bestämmer du dig snabbt för att en dikt är klar eller skriver du om mycket?

Svar: Jag redigerar nog ganska mycket. Ofta kan jag hålla på och slipa och vässa en dikt i dagar. Det kan handla om väldigt små detaljer som t.ex. att ta bort eller lägga till enstaka ord för att dikten ska bli optimal. När jag lägger upp en dikt på Instagram eller publicerar den i en diktsamling är den ju huggen i sten, så att säga. Men så länge den bara finns i min laptop och eventuellt på websajten poeter.se så kan jag göra ändringar i all oändlighet.

Fråga: En hel del musiker/ låtskrivare har ju också skrivit poesi. Jag tänker på Leonard Cohen, Jewel, John Lennon, Jim Morrison, Lou Reed, Patti Smith... Och Bob Dylan fick ju Nobelpriset i litteratur. Har du kommentarer till detta?

Svar: Till att börja med anser jag att låttexter är poesi. En del pratar om poesi, lyrik, låttexter och ordkonst som om de var olika genrer inom litteraturen. Jag tycker att man inte ska ägna sig åt hårklyverier, utan att man ska betrakta dessa fyra som väldigt närbesläktade, ofta till och med helt synonyma.

Jag gillar friheten jag upplever när jag skriver poesi. Jag har ju sysslat med musik i över 40 år och där känns det mera som om jag har en tvångströja på mig. Man fastnar lätt i vissa former – för mig som har lyssnat mycket på jazz är det lätt att falla in i traditionella former för jazzkomposition som t.ex. AABA eller ABAC eller så blir det poplåtsformer som vers – refräng – brygga – refräng eller vers – för-refräng – refräng – brygga – refräng. Alla skriver ju såna låtar, men när man har gjort det i närmare 40 år kanske man vill göra nånting annat?

När jag skriver poesi känns det mera som att man kan skriva som man vill. Det finns ju också inom poesin traditionella former som t.ex. haiku eller att använda olika slags rimflätning som aabb ( parrim), abab ( korsrim), abba ( kiastiskt rim) o.s.v. och att skriva på rim ägnar jag mig ofta åt. För att inte tala om sonetten, där man ska följa en fast rimflätning ( t.ex. Petrarca- och Shakespeare- sonett) på 4 + 4 + 3 + 3 = 14 versrader. Jag har skrivit en del sonetter, men det känns lätt som om det mera blir fråga om att försöka briljera rent tekniskt än att faktiskt försöka få nånting sagt.

När jag skriver på rim försöker jag oftast vara mera kreativ istället för att slaviskt följa en enkel rimflätning. En låtttext som jag beundrar mycket är Jakob Hellmans "Hon har ett sätt" där han använder sig av slutrim och inrim på ett genialiskt sätt. En snabb analys av rimflätningen i den texten ger resultatet aaba bbaa cccc ccaa cccc ( typ). Denna text är ett utmärkt exempel på hur man i en låttext kommer undan med "nästan"- rim på ett helt annat sätt än man gör i tryckt poesi. Och raden "Hon har små band runt sina handleder och andra i sitt hår" - jag både ler och ryser varje gång jag hör, läser eller tänker på den! <3

Fråga: Hur svårläst/ -tolkad är din poesi? Kan du ge en uppskattning på en skala från 1 ( mycket lätt) till 10 ( mycket svår)?

Svar: Jag tycker åtminstone själv att min poesi är ganska lättläst/ -tolkad. Jag använder väldigt mycket bildspråk istället för att säga saker i klartext/ rent ut, men undertexten är nog oftast rätt tydlig. Jag tycker alltså själv att det i de flesta fall borde vara rätt uppenbart vad jag vill säga. Så, en fyra kanske på en skala från 1 till 10?

Fråga: Vill du kommentera din nya, andra diktsamling lite?

Svar: Min andra diktsamling är mörkare och mera cynisk än Kokelimoj. Orsakerna till det är närmast hur mitt liv har sett ut det senaste året. Min mammas hälsa, min katt QL:s hälsa, corona- viruset, jag har drabbats av ekonomiska problem och jag har dessutom fått mindre jobb än jag brukar ha.

Allt detta är saker som jag inte kan undgå att låta påverka det jag skriver. När jag inte mår bra så blir det jag skriver inte direkt nån "feelgood", om vi säger så. Men det skulle ju vara oärligt att tvinga det att bli på nåt annat sätt. "Allt har sin tid", som det heter i Bibeln - när det är mörkt och tungt så återspeglas det i det jag skriver.

Fråga: Vilka litterära tidskrifter läser du?

Svar: Jag prenumererar på Horisont, Lyrikvännen, Populär poesi och Skriva. Övriga tidskrifter/ tidningar jag prenumererar på är Lira, OrkesterJournalen och Vasabladet.